Miljöfördelar
Bekvämt för dig och bra för miljön
Matavfall utgör cirka 20 % av alla hushållssopor. Matrester som har gått igenom en matavfallskvarn kan användas för att ta fram fast biobränsle eller biogas som en del av avfallshanteringen. När det återvunna materialet används som en energikälla, jordförbättringsmedel eller gödsel, då börjar cykeln igen!
Matavfall hanteras hygiensikt och snabbt, i stället för att lämnas i soppåsen där obehagliga lukter, bakterier och insekter kan bli ett problem.
Mindre matavfall hamnar i deponi vilket bidrar till metan- och andra växthusgaser.
Mindre matavfall behöver samlas in och transporteras till deponiplatser, vilket minskar koldioxidavtrycket.
Snabbfakta:
- Matavfall utgör 20 % av dina hushållssopor
- Biogas genereras som ett resultat av återvinning och kan användas för att producera cirka 33 enheter av elektricitet varje år
- Jordförbättringsmedel som produceras som ett resultat av återvinning har en hög kvävehalt, en viktig näringskälla för jord och idealisk till åkermark
Fallstudier:
Folkmassans visdom – att förstå miljöfördelarna och matavfallskvarnarnas avtryck
I dagens värld kan matavfallskvarnar anses vara en miljövänlig apparat, ungefär som energigraderade kylskåp och tvättmaskiner. Genom att erkänna "folkmassans vishet" godkänns nu matavfallskvarnar för försäljning i över 80 länder, baserat på decennier av forskning och utbredd användning som stöder den väsentliga rollen som matavfallskvarnar spelar vid avledning av avfall från sopbilar, deponier och förbränningsanläggningar.
En studie från Surahammar
De svenska myndigheterna har länge haft en restriktiv inställning till matavfallskvarnar. De senaste åren har flera kommuner visat intresse för att använda matavfallskvarnar i sina avloppssystem. Innan man installerar en matavfallskvarn är det viktigt att ta hänsyn till relaterade frågor, bland annat avloppsrening i allmänhet, avloppssystemets begränsningar och konstruktionen på reningsverket.
Studie från Luleå Universitet visar att kommuners oro och förbud är felaktiga
En forskningsstudie som utfördes av Luleå Universitet redan 2012 visar att kommunernas oro för igentäppta avloppsrör inte alls stämmer – svenska avlopp blir enligt studien inte påverkade av matavfall från matavfallskvarnar och avloppssystemen har inga problem att hantera matavfallet. Många svenska kommuner förbjuder dock fortfarande matavfallskvarnar grundat på okunskap, eller baserat på gamla typer av matavfallskvarnar som inte finfördelade matavfallet till samma lättflytande sörja som dagens moderna matavfallskvarnar.
Herefordshire och Worcestershire hittar en lösning på ett avfallsproblem
Landstingsråden i Herefordshire och Worcestershire har hittat en unik lösning för att minska mängden hushållssopor som samlas in, nämligen matavfallkvarnar. I en satsning att avleda hushållssopor bort från deponi uppmanar nu båda myndigheterna aktivt innevånarna att installera matavfallskvarnar med återbäringsincitament. Det har visat sig vara mycket lyckat och hundratals hushåll har utnyttjat Sink Your Waste-programmet.
Utvärdering av matavfallsalternativ i flerfamiljshus i Sydney
Matavfallskvarnar används främst för kassering av avfall som genereras i köket vid matlagning. Deras användning begränsas genom lagstiftning till hushålls- och existerande sjukhusanvändning (i NSW). Den största installationen per capita av matavfallskvarnar tycks vara i lägenhetshus.
Studie av University of Wisconsin
För att utveckla en databas över fakta i förhållande till faktiska meriter och problem för olika hanteringssystem av matavfall, gav National Association of Heating- Plumbing -Cooling Contractors, University of Wisconsin - Madison, i uppdrag att genomföra en livscykeljämförelse av fem tekniska matavfallssystem. Jämförelsen inkluderade den mark som krävdes, systemets totala energiförbrukning, systemets totala materialåtgång, systemets totala utsläpp i miljön och systemets totala kostnader för varje metod.
Studie av NYC Department of Environmental Protection
Sedan 1970-talet har New York City förbjudit användning av matavfallskvarnar i områden med kombinerade avlopp på grund av oron för utsläpp av obehandlat kloakvatten i mottagande vattendrag under extremt vått väder. Men på grund av positiva rapporter om påverkan av matavfallskvarnarnas belastning på reningsverksanläggningar och ett ökat tryck från allmänheten godkände borgmästare Guiliani en översikt av förbudets meriter. Därför genomförde stadens avdelning för miljöskydd ett oberoende pilotprogram för att studera effekterna av att upphäva förbudet i områden med kombinerade avlopp. Den 21 månader långa studien slutfördes 1997. Eftersom resultaten att påverkan av matavfallskvarnars utsläpp i avloppssystemet och reningsverksanläggningar var "de minimus", valde New Yorks landstingsråd att upphäva förbudet. Denna åtgärd blev lag som godkändes av borgmästaren och trädde i kraft den 11 oktober 1997.
Studie av staden Utanobori, Japan
På grund av oro för den påverkan som matavfallskvarnar har på avloppsanläggningar och på miljön har frågan om användning hanterats försiktigt i Japan. Därför utsåg ministeriet för land, infrastruktur och transport, i samverkan med Hokkaidos kommun och staden Utanobori, staden som ett provområde för en fältstudie som genomfördes under fyra år från år 2000 till och med 2003.
Studie av Delft University, Nederländerna
Eftersom matavfallskvarnar var ett relativt nytt begrepp i Nederländerna, genomfördes studien på uppdrag av den holländska regeringen för att kvantifiera påverkan av matavfallsutsläpp på det holländska avloppssystemet. Tidigare hade inga undersökningar dokumenterats i Nederländerna, som analyserade effekterna på den biologiska reningsprocessen för avloppsvatten från användning av matavfallskvarnar Dr. ir. J. de Koning och professor ir. J.H.J.M. van der Graaf från avdelningen för Sanitary Engineering vid Delft University of Technology genomförde studien, som slutfördes i juli 2004. Slutsatsen var att det organiska utsläppet som kommer från matavfallskvarnar har en negligerbar påverkan på avloppssystemet eller reningsverken.
Fakta att överväga vid olika hanteringsmetoder av matavfall
En hierarki av policymål för matavfallshantering bör inkludera reducering, återanvändning och återvinning samt kassering som deponi som den minst prioriterade strategin. Matavfall är en realitet, även vid erkännande av de bästa ansträngningar att minska eller återanvända. Den näst bästa miljöstrategin är att återvinna matavfall och utnyttja energin och näringsvärdet som en resurs samtidigt som man minimerar de skadliga effekterna på allmänhälsan, fossil bränsleförbrukning och utsläpp vid återvinningsprocessen. EU:s framtida avfallshanteringsstrategi utgörs av ett deponidirektiv och en tematisk strategi för jordskydd. Dessa lagar definierar tre huvudelement: förbättrad jordkvalitet, ökning av återvinning av organiskt avfall till skillnad från deponi eller förbränning och att förbättra kvaliteten på avloppsslam.
Andra användbara länkar: