Globalt Matsvinn - statistiken bakom problemet

Varje år slängs det 1,3 miljarder ton mat världen över – vilket är en tredjedel av all den mat som produceras. Om man ser till den jordbruksmark som används för matproduktionen nyttjas alltså 30% i onödan då den slösas bort. Statistik från FN visar att om vi minskade mängden mat som slängs med 25 procent skulle vi kunna föda alla människor världen över som är undernärda.

I industrialiserade länder kastar konsumenter och återförsäljare 30-40% av all inköpt mat. I Europa och Nordamerika kastar varje person 95-115 kg ätbar mat per år. Att skicka iväg mat som slängts i soppåsen till fattiga länder med brist på föda är inte görbart, men om vi tog till vara på den slängda maten genom att använda den för tillverkning biogas skulle vi kunna bidra till miljön, och den slängda maten skulle då inte slängas förgäves. Om matsvinnet vore ett land skulle det rankas som det tredje största när det gäller utsläpp av växthusgaser, efter USA och Kina. Koldioxidavtrycket från de livsmedel som produceras men inte äts upp världen över, uppskattas vara hela 3,3 gigaton CO2 per år.

Skulle vi istället mala dessa 1,3 miljarder ton mat i matavfallskvarnar istället för att låta det landa i soppåsen skulle vi kunna tillverka biogas för att exempelvis driva bussar och lastbilar världen över. Men vill man tillverka biogas måste det också finnas tillräckligt med matavfall till produktionen. Med en matavfallskvarn blir man av med matavfallet direkt genom att mala ned det i diskhon och låta Vattenverket samla upp det finmalda matavfallet och röta det för att tillverka biogas eller biogödsel.

Alla måste vi ta ansvar för att miljön ska bli bättre världen över. Att minska på matsvinnet och återvinna matavfall genom att installera en matavfallskvarn är ett smidigt och effektivt sätt att bidra till vår miljö och produktionen av biogas.